Hur utvecklar man tjänster som användarna älskar samtidigt som man säkerställer att det görs med hög kvalitet, snabbhet och effektivitet? För att lyckas med digital tjänsteutveckling måste flera faktorer vara på plats.

Skrivet av: Vinh Nguyen (Head of growth & business development in Folq)

Digital tjänsteutveckling handlar om mycket mer än bara teknologi. Det är en helhetsprocess i ditt företag där hela organisationen och era mål integreras i strategisk planering, kundvärde, målinriktad användning av teknologi, kontinuerlig anpassning och innovation.

Med andra ord är digital tjänsteutveckling affärsutveckling. Därför finns det några aspekter du behöver ha med dig när du implementerar detta i din verksamhet.

Huvudmålet med digital tjänsteutveckling är inte bara att skapa nya tekniska lösningar för era tjänster, utan också att stödja och utveckla affärsmålen. Det handlar om att förstå hur teknologi kan användas för att skapa värde både för företaget och kunderna.

Det är avgörande att börja med en tydlig förståelse för affärsmålen. Det innebär att identifiera era kärnkompetenser internt, förstå marknaden och erkänna kundernas behov. Med en väldefinierad strategi sätter ni riktningen och använder resurserna effektivt.

Ni bör fastställa specifika mål och nyckeltal (KPI:er) för att mäta framstegen och framgången för tjänsten. Det kan vara mål som användaradoption, intäktstillväxt eller kundnöjdhet. KPI:er hjälper teamet att hålla fokus och justera kursen vid behov.

Digital tjänsteutveckling måste alltid vara inriktad på att skapa värde för kunden. Detta kräver att ni förstår kundens smärtområden och preferenser. Marknadsanpassning innebär också att vara responsiv mot förändringar på marknaden och kundbeteenden. Det handlar helt enkelt om att hålla koll.

Teknologin bör ses som ett verktyg för att möjliggöra affärsmål, inte som ett mål i sig. Det handlar om att använda teknologi på ett sätt som stöder företagets strategiska mål och förbättrar kundens upplevelse.

Riskhantering är en viktig del av digital tjänsteutveckling. Det handlar om att balansera behovet av innovation med att bibehålla stabilitet och säkerhet i de digitala tjänsterna.

För att uppnå effektiv digital tjänsteutveckling krävs starkt ledarskap och samarbete över olika avdelningar. Det kan vara avdelningar inom IT, marknadsföring, försäljning, kundtjänst och andra relevanta områden.

Samarbete över discipliner är nyckeln till framgång inom digital tjänsteutveckling genom att kombinera kompetens, perspektiv och erfarenheter. Detta leder till mer innovativa, användarvänliga och effektiva digitala lösningar.

Ett tvärvetenskapligt team kan erbjuda en djupare förståelse för både problem och potentiella lösningar och därigenom bidra till att skapa mer robusta och innovativa digitala tjänster.

• Olika perspektiv: När människor från olika discipliner – som teknik, design, marknadsföring och användarupplevelse – samarbetar, bidrar de med olika perspektiv. Detta kan leda till mer kreativa och heltäckande lösningar.

• Mer innovation: Ofta är det vid skärningspunkten mellan olika discipliner som innovation sker. Genom att kombinera kunskap från alla områden hittar teamet unika lösningar som ett mer homogent team kanske inte skulle ha upptäckt.

• Bättre förståelse för användarbehov: Ett tvärvetenskapligt team kan förstå och adressera användarnas behov bättre. Detta beror på att de ser problemen från olika perspektiv och kan identifiera behov och lösningar som kanske inte är uppenbara för ett team med en likartad bakgrund.

• Effektiv problemlösning: Med olika färdigheter och erfarenheter kan ett tvärvetenskapligt team snabbare identifiera och lösa problem. Detta är särskilt viktigt i en snabbt föränderlig digital miljö, där flexibilitet och snabbhet är nyckeln till framgång.

• Bättre kommunikation och lärande: Att samarbeta i ett tvärvetenskapligt team ger också lärande och förbättrade kommunikationsförmågor. Anställda lär av varandras discipliner och metoder. Detta berikar deras förståelse och bidrar till personlig och professionell tillväxt.
  
  

• Välj rätt folk: Välj personer till teamet baserat på en blandning av kompetens och erfarenhet. Det är viktigt att varje person erkänns för sin unika expertis och perspektiv.

• Främja samarbete: Skapa en kultur där samarbete och kunskapsdelning uppmuntras. Detta kan göras genom regelbundna möten där personer diskuterar projektet från sina respektive perspektiv.

• Gemensamma mål: Trots olika bakgrunder är det viktigt att hela teamet arbetar mot gemensamma mål. Detta gör att alla arbetar åt samma håll och med samma syfte.

• Främja kreativitet: Ge utrymme för kreativt tänkande och innovation. Uppmuntra till brainstorming och idéutbyte utan fördefinierade begränsningar.

• Konflikthantering: Ibland kan tvärvetenskapliga team stöta på konflikter på grund av olika synsätt och tillvägagångssätt. Då är det viktigt att ni har tydliga processer för konflikthantering och beslutsfattande.

Genom att implementera ett resultatfokuserat tillvägagångssätt blir er digitala tjänst nära kopplad till både användarnas behov och era affärsmål. Det innebär att ni måste sätta upp specifika, mätbara och relevanta resultat.

Besatthet av fiffiga funktioner eller egenskaper i tjänsten måste därför ge vika. Detta princip understryker vikten av att ha en klar bild av hur framgång ser ut för projektet och hur detta kan mätas.

• Användarfokus: Genom att fokusera på resultatet ser ni till att tjänstens utveckling riktas mot användarnas behov och önskemål. Detta leder till produkter som är mer relevanta och värdefulla för slutanvändaren.

• Flexibilitet och innovation: När ni fokuserar på resultatet istället för specifika funktioner öppnar det upp för mer kreativitet och innovation i utvecklingsprocessen. Teammedlemmarna får möjlighet att tänka utanför boxen och experimentera med olika lösningar för att nå målen.

• Effektiv resursanvändning: Ett resultatfokuserat tillvägagångssätt hjälper teamet att prioritera de mest kritiska aspekterna av utvecklingen. Detta leder till en mer effektiv användning av tid och resurser.
  
  

• Sätta tydliga mål: Definiera klara, specifika och mätbara mål för vad tjänsten ska uppnå. Det kan inkludera förbättring av användarupplevelse, ökad försäljning, förbättring av kundnöjdhet, osv.

• Mätning och analys: Etablera system för att mäta framstegen mot dessa mål. Använd dataanalys och användarfeedback för att förstå effekten av olika funktioner och förändringar.

• Iterativ utveckling: Använd en iterativ utvecklingsprocess där teamet kontinuerligt anpassar och förbättrar tjänsten baserat på feedback och mätningar. Testa olika hypoteser, genomför användartester och analysera användardata.

• Tvärprofessionellt samarbete: Underlätta för tvärprofessionellt samarbete för att säkerställa att olika perspektiv och expertis tas med i utvecklingsprocessen av tjänsten.
  
  

• En e-handelsplattform kan ha som mål att öka konverteringsgraden. Istället för att bara lägga till nya funktioner kan teamet experimentera med olika användargränssnitt, personalisering och användarupplevelser för att ta reda på vad som fungerar bäst för att få fler leads/försäljning på en given landningssida.

• En apputvecklare kan fokusera på förbättrad användarnöjdhet. Genom att samla in och analysera användarfeedback kan teamet göra iterationer på produkten för att förbättra användarupplevelsen.

Att sätta användarens behov i centrum är ett grundläggande princip inom digital tjänsteutveckling. Denna princip handlar om att förstå och prioritera de faktiska behoven hos dem som ska använda tjänsten, och att designa lösningar kring dessa behov för att säkerställa relevans och värde. Här är några nyckelaspekter:

För att kunna sätta användarens behov i centrum måste utvecklingsteamet först förstå vilka användarna är. Detta innebär att känna till deras bakgrund, preferenser, beteendemönster och utmaningar. Användning av personas och användarresor kan vara effektiva verktyg för att illustrera och förstå användarnas perspektiv och behov.

Användarundersökningar, intervjuer och fokusgrupper är centrala metoder för att samla insikter direkt från användarna. Detta ger värdefull data om användarnas behov, önskemål och smärtområden, vilket i sin tur kan användas för att forma tjänsten.

Regelbunden testning med faktiska användare är avgörande för att ta reda på hur tjänsten uppfattas och används. Användartester kan avslöja problem och möjligheter till förbättring som inte alltid är tydliga för utvecklare eller designers.

En bra användarupplevelse är nyckeln till en framgångsrik digital tjänst. Med intuitivt och användarvänligt gränssnitt, tillgänglighet (dvs. universell utformning) och UX-design som tar hänsyn till alla aspekter av användarens interaktion med tjänsten - från navigering till visuella element och återkoppling - ökar du sannolikheten för att användarupplevelsen är så bra att användarna väljer just er tjänst igen.

Tjänsten måste vara tillgänglig och användarvänlig på olika enheter och för personer med olika förmågor. Detta innebär att designen ska vara responsiv, och tjänsten ska vara tillgänglig för alla användare, inklusive de med funktionsnedsättningar som synskador och blindhet.

Användarfeedback är en värdefull källa till förbättring. Tjänsten bör kontinuerligt testas och uppdateras baserat på feedback från användarna. Detta säkerställer att tjänsten förblir relevant och användbar över tiden.

Att sätta användarens behov i centrum är inte en engångsaktivitet utan en kontinuerlig process. Det kräver att teamet håller sig uppdaterat om förändringar i användarnas behov och förväntningar och anpassar tjänsten därefter. Genom att prioritera användarens behov säkerställer ni att den digitala tjänsten inte bara blir tekniskt avancerad utan också meningsfull och uppskattad av dem som använder den.

Kontinuerligt kundengagemang och testning är viktigt för framgången inom digital tjänsteutveckling. Genom att involvera slutanvändare i utvecklingsprocessen har du startat på rätt sätt. Genom att sätta användarnas behov i fokus säkerställer ni en iterativ utvecklingsprocess och använder feedback aktivt, vilket kan hjälpa ert företag att skapa mer relevanta, användarvänliga och framgångsrika digitala produkter och tjänster.

Som tidigare nämnts är det avgörande att sätta användarnas behov och smärtområden i centrum för att lyckas med att skapa en digital tjänst. Detta kräver direkt engagemang med användarna genom intervjuer, enkäter, användartester och andra kartläggningsmetoder.

• Prototyper och testning: Att utveckla prototyper och testa dem tidigt med verkliga användare gör att ni samlar in feedback så tidigt som möjligt. På så sätt kan ni identifiera fel, missförstånd och förbättringsområden innan produkten är fullständigt utvecklad.

• Agil metodik: Genom att använda en agil utvecklingsmetodik kan teamet snabbt reagera på feedback och göra nödvändiga justeringar. Detta bidrar till en mer användarcentrerad produktutveckling.
  
  

• Skapa "feedback loops": Regelbunden insamling av användarfeedback genom olika kanaler, som användarforum, sociala medier och direkta användartester, är avgörande. Denna typ av mätningar driver även kartläggningen i nästa punkt, därför "loops".

• Svara på användarfeedback: Det räcker inte bara att samla in feedback; teamet måste också aktivt agera på den. Detta kan inkludera att anpassa design, ändra funktioner eller lägga till nya element baserat på vad användarna vill ha eller behöver.
  
  

• Användning av analysverktyg: Digitala verktyg och analyser kan ge värdefulla insikter i hur användarna interagerar med tjänsten. Detta inkluderar data om användarmönster, klickfrekvens, tid spenderad på sidan eller i tjänsten och mer.

• Kontinuerlig förbättring: Ni använder insikterna från data för att göra kontinuerliga förbättringar i produkten. Detta säkerställer att tjänsten utvecklas i linje med användarnas behov och marknadsutvecklingen.
  
  

• Träffsäkra produkter: Det är mer sannolikt att er produkt eller tjänst uppfyller de faktiska behoven hos användarna när ni involverar dem i utvecklingsprocessen.

• Ökad användartillfredsställelse: När ni anpassar tjänsten efter användarfeedback ökar sannolikheten för högre användartillfredsställelse.
  
  

• Resurskrävande: Det kräver tid och resurser med kontinuerligt användarengagemang. Att balansera behovet av omfattande användarinvolvering med begränsade resurser kan vara utmanande.

• Prioritering av feedback: Att bestämma vilken feedback som ska prioriteras för implementering kan vara komplicerat, särskilt när olika användare har motstridiga behov eller önskemål.

Agila och iterativa utvecklingsprocesser är kraftfulla tillvägagångssätt inom digital tjänsteutveckling. De främjar flexibilitet, användarfokus och kontinuerlig förbättring. Genom att omfamna detta tillvägagångssätt kan organisationer utveckla högkvalitativa digitala tjänster som är anpassade till snabbt föränderliga användarbehov och teknologitrender.

Agila metoder, som Scrum och Kanban, fokuserar på att bryta ner stora projekt i mindre, hanterbara delar. Dessa metoder innebär regelbundna möten (som dagliga stand-ups, sprintplanering och retrospektiv) för att säkerställa kontinuerlig kommunikation och anpassning till förändringar.

Iterativa utvecklingssyklar, eller "sprints", är korta perioder (vanligtvis 2-4 veckor) där specifika mål och funktioner utvecklas. Efter varje sprint utvärderas det nya produkten eller funktionen, och feedback samlas in för nästa utvecklingssyklus.

I en agil och iterativ process involverar du användarna aktivt genom hela utvecklingsprocessen. På så sätt säkerställer du att produkten eller tjänsten utvecklas i linje med användarnas behov och förväntningar. Användarfeedback samlas in kontinuerligt och används för att justera och förbättra tjänsten.

• Flexibilitet och anpassningsförmåga: Tillåter teamet att snabbt anpassa sig till förändringar i projektets krav eller marknadsförhållanden.

• Riskhantering: Genom att utveckla i små iterationer kan potentiella fel och problem identifieras och lösas tidigt i processen.

• Förbättrad produktkvalitet: Kontinuerlig testning och feedback leder till högre kvalitet och bättre anpassning till användarnas behov.

• Ökat teamengagemang: Agila metoder främjar en samarbetskultur och ger teammedlemmarna en känsla av ägarskap till projektet.
  
  

• Behov av kultur- och tankesättsförändring: Övergången till ett agilt och iterativt tillvägagångssätt kräver en förändring i tankesätt hos alla inblandade, inklusive ledningen.

• Resursallokering och planering: Agila projekt kan vara utmanande att planera och budgetera, eftersom kraven kan förändras under processen.

• Teamdynamik och samarbete: Effektivt samarbete och kommunikation är nödvändigt för att maximera fördelarna med agila metoder.

Agila och iterativa utvecklingsprocesser är kraftfulla tillvägagångssätt inom digital tjänsteutveckling. De främjar flexibilitet, användarfokus och kontinuerlig förbättring. Genom att omfamna detta tillvägagångssätt kan organisationer utveckla högkvalitativa digitala tjänster som är anpassade till snabbt föränderliga användarbehov och teknologiska trender.

Datadriven beslutsfattande inom digital tjänsteutveckling är inte bara en teknisk övning. Det är en strategisk metod som integrerar teknologi, affärsstrategi och förståelse för användare för att skapa robusta, användarcentrerade och framåtblickande digitala tjänster.

• Datainsamling: Det första steget är att samla in relevant data. Det kan vara från användarinteraktioner, transaktionsdata, feedback och användarbeteenden.

• Analysverktyg: Användning av avancerade analysverktyg och tekniker som data mining och maskininlärning hjälper till att tolka dessa data effektivt.
  
  

• Testa och validera hypoteser: Data används för att testa hypoteser om användarpreferenser och beteenden. Detta kan forma utvecklingen av tjänsten som svarar på användarnas verkliga behov.

• Iterativa experiment: Genomföra A/B-testning och andra experiment för att kontinuerligt förbättra och anpassa tjänsten baserat på användardata.
  
  

• Marknadstrender: Genom att analysera data kan du identifiera potentiella risker och utmaningar innan de blir kritiska.

• Proaktiv anpassning: Ditt företag kan proaktivt anpassa sina tjänster i takt med nya trender och användarbehov.
  
  

• Förutse risker: Genom att analysera data kan du identifiera potentiella risker och utmaningar innan de blir kritiska.

• Datadrivna beslut: Genom att fatta beslut baserat på dataanalys kan du minska risker och förbättra chanserna till framgång för ditt företag.
  
  

• Riktad utveckling: Data hjälper dig att identifiera var i tjänsten ni behöver förbättring eller expansion.

• KPI:er och prestandamätning: Du kan mäta framgången för din tjänst genom att använda nyckeltal (KPI:er) baserade på data.
  
  

• Dokumentation av beslutsprocesser: Lagring och analys av data säkerställer att beslutsprocesser är transparenta och ansvarsfulla.

• Etisk användning av data: Det är också viktigt att överväga integritet och etiska aspekter när du samlar in och använder data.
  
  

Genom att använda data kan ditt företag förutse och anpassa sig till framtida förändringar och utmaningar. Denna metod säkerställer att alla beslut - från strategisk planering till daglig verksamhet - är baserade på faktiska data och analyser. Detta bidrar till att öka effektiviteten och framgången för din digitala tjänst.